rubriklös

gud vad saker är konstigt ena sekunden mår jag på topp och ser fram emot en ljusare framtid, med självförtroende och så. andra sekunden mår jag mindre bättre om man säger så börjar ifrågesätta saker i mitt liv, människorna i mitt liv och jag har lust att falla tillbaka in i gamla vanor. är inne på den andra sekunden nu om man säger så, mår konstigt, det är konstig stämning hemma och jag börjar bli lite asocial, det kommer bli svårt att anpassa sig till skolan sen, där jag har krav på mig att prestera karismatiskt. den ända jag har snackat med på jullovet är typ morsan, men hon oroar mig bara, hon är ingen hjälp. bara press.
måste håll


och när jag bli orolig, ensam och förvirrad börjar jag tappa själv förtroendet igen som idag, har stressätit känns det som eller mja, käka typ stor frukost, gick upp tidigt och så, sen käka jag typ en mandarin och mineralvatten till lunch och sen typ spagetti till kvällsmat, men jag har gått och småätit mycket, bara för att jag är uttråkad, vilket inte är bra. åt nyss två mackor, men jag orkar inte stå emot det, kraften finns inte. sen börjar jag kolla i spegeln och på mig själv. har nyligen kollat på victoria secret show, jag vill se ut som dem när jag blir äldre, gärna nu men, lixom jag hatar den här pressen, jag är för övrigt ganska nöjd med min kropp och jag tycker kvinnor och flickor ska ha former och inte se ut som om dom käkar ett äpple om dagen, ni fattar vinkeln, jag tycker att man kan se ut hur man vill, sålänge man mår bra. men nu mår ju inte jag bra så jag måste göra något åt det. men jag mår iallfall bättre än förut.. jag vet bara inte hur jag ska göra. och nu har jag fått mycket större press på mig. det är mycket svårare. har så mycket i mig som jag skulle behöva röja över någon annan, det som gör ont är inte att det inte finns någon, utan vem det är..

tjugotre:tolv
tre/ett/tvåtusenelva